Hoppa till innehållet

Militär

Från Wikipedia
NATO-trupp i Pabradė i Litauen, november 2014

Militär är en stats organiserade väpnade styrkor, som tillsammans utgör dess krigsmakt.[1] De väpnade styrkornas främsta uppgift är nationellt försvar, och reguljära militära styrkor är organiserade för att upprätthålla beredskap för krigföring.[2] Deras sammansättning varierar mellan länder och kan omfatta bland annat armé, marin, flygvapen, reservstyrkor och andra militära organisationer.

Militären är vanligen hierarkiskt organiserad och dess verksamhet kräver bland annat utbildad personal, materiel, träning och fungerande ledningsförmåga.[2] Militära organisationer kan samtidigt vara relativt socialt avskilda från det civila samhället och präglas av bland annat strikt disciplin samt egna symboliska och ritualiserade praktiker.[2] I demokratiska stater verkar de väpnade styrkorna inom ett system av civil politisk kontroll, medan deras närmare rättsliga ställning, organisation och uppgifter skiljer sig mellan olika länder.[2]

Begrepp och avgränsning

[redigera | redigera wikitext]

Som substantiv kan militär i svenskan beteckna både en militärperson och, kollektivt, krigsmakten eller ”det militära”.[1] Den kollektiva betydelsen är bredare än armé, eftersom armén avser militära styrkor som verkar på marken.[3] Gerilla betecknar däremot irreguljära trupper som bland annat kan bekämpa en övermäktig motståndare genom exempelvis bakhåll.[4] Milis kan avse ett häruppbåd med ofullständig eller ingen militär utbildning och ställs i denna betydelse mot bland annat reguljär armé, yrkesarmé och stående trupper.[5] Paramilitära styrkor är militärt organiserade styrkor som ersätter eller kompletterar reguljära militära enheter.[6] Beväpnad polis och andra brottsbekämpande myndigheter räknas normalt inte till de väpnade styrkorna, även om den rättsliga avgränsningen mellan olika säkerhetsorganisationer varierar mellan länder.[2]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet militär är belagt i svenskan sedan 1600-talet och har via franskans militaire kommit från latinets militaris.[1] Latinets militaris betyder ungefär ”som hör till soldater, krig eller militärtjänst” och är bildat till miles (genitiv militis), ”soldat”.[7]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Militärhistoria
En gammal grekisk krigare från cirka 450 f.Kr.

Organiserade arméer är belagda från de tidiga statsbildningarna i Mesopotamien, där Sargon av Akkad på 2300-talet f.Kr. använde arméer för att bygga ett rike som omfattade hela Mesopotamien och sträckte sig in i Syrien och Anatolien.[8] Under järnåldern byggde det nyassyriska riket sin expansion på vältränade arméer med brons- och järnvapen i kombination med en effektiv statsorganisation och ett omfattande vägnät.[9] I Kina ledde bland annat införandet av armborst under de stridande staternas tid till stora värnpliktsarméer och ökade krav på disciplin, övning, logistik och organisation.[10] Även Mauryariket i Indien hade en stor organiserad armé som administrerades av ett särskilt krigsämbete med grenar för bland annat flottan, hästar och stridselefanter.[11]

I det medeltida Västeuropa var militärtjänst ofta knuten till feodala relationer där krigare fick jord i utbyte mot framför allt militär tjänst åt en herre.[12] Under senmedeltiden växte professionella arméer finansierade av monarker fram i delar av Europa, samtidigt som nya vapen och taktiker minskade det feodala rytteriets tidigare betydelse.[13] Spridningen av krutvapen förändrade också arméernas sammansättning genom att eldvapen och artilleri minskade kavalleriets tidigare fördelar gentemot infanteriet.[14]

Den massvärnplikt som tillämpades i stor skala under franska revolutionen blev en viktig föregångare till de värnpliktsbaserade massarméer som senare utvecklades i många europeiska stater.[15] Under första världskriget möjliggjorde industrialiseringen produktion av stora mängder vapen med högre eldkraft, samtidigt som bland annat kulsprutor, långskjutande artilleri, flygplan och ubåtar fick stor militär betydelse.[16] Under kalla kriget byggde framför allt USA och Sovjetunionen upp både stora konventionella styrkor och omfattande kärnvapenarsenaler, vilket gjorde avskräckning till en central del av deras militära strategier.[17]

Uppgifter

[redigera | redigera wikitext]

De väpnade styrkornas främsta uppgift är nationellt försvar, och militär verksamhet kännetecknas av en inriktning på krigföring och användning av militärt våld mot yttre hot.[2] För att kunna fullgöra sina uppdrag behöver militära styrkor upprätthålla beredskap genom bland annat utbildad personal, lämplig utrustning och fungerande ledningsförmåga.[2] Militärens konkreta uppgifter och sammansättning varierar mellan länder beroende på bland annat rättsliga definitioner, historia, kultur och samhällsförhållanden.[2] I vissa länder kan militären därför också ha sekundära uppgifter inom inre säkerhet, exempelvis att bistå vid allvarliga interna hot, gränskontroll, ordningshållning eller skydd av viktig infrastruktur.[2] Militära förband och enskilda militärer kan dessutom delta i internationella freds- och säkerhetsinsatser, där militär personal i FN:s fredsbevarande operationer bland annat kan skydda civila och FN-personal, övervaka omtvistade gränser och fredsöverenskommelser samt bidra till säkerhet i konfliktområden.[18]

Organisation

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: Militär organisation

Militären är i allmänhet hierarkiskt organiserad, med en centraliserad befälsordning där ansvar och order förs mellan olika nivåer.[2] Militära grader används för att ange personalens plats i den militära hierarkin och därmed olika nivåer av befäl och ansvar.[19] Väpnade styrkor kan bestå av flera försvarsgrenar, exempelvis armé, marin och flygvapen, men deras sammansättning varierar mellan olika länder.[2]

Reguljära militära styrkor kan bestå av yrkesanställd personal, värnpliktiga eller en kombination av dessa, och kan även omfatta civilanställd personal.[2] Vid sidan av de reguljära styrkorna kan det finnas reservstyrkor bestående av frivilliga eller värnpliktiga som kan kallas in för att förstärka de reguljära förbanden.[2] Militär organisation omfattar också stödfunktioner inom bland annat logistik, underrättelseverksamhet samt utbildning och träning.[2] För att kunna fullgöra sina uppgifter behöver de väpnade styrkorna bland annat utbildad personal, lämplig materiel, träning och fungerande ledningsförmåga.[2] Den närmare organisationen och fördelningen mellan reguljära styrkor, reservstyrkor och olika stödfunktioner varierar beroende på bland annat varje lands rättsliga och samhälleliga förhållanden.[2]

Rättslig ställning

[redigera | redigera wikitext]

Vilka organisationer som enligt nationell rätt räknas till ett lands väpnade styrkor varierar mellan olika länder.[2] Enligt internationell humanitär rätt består en konfliktparts väpnade styrkor av organiserade väpnade styrkor, grupper och enheter under ett ansvarigt befäl, och dessa ska omfattas av ett internt disciplinsystem som säkerställer efterlevnaden av den internationella humanitära rätten.[20] I internationella väpnade konflikter är medlemmar av en konfliktparts väpnade styrkor kombattanter, med undantag för sjukvårds- och själavårdspersonal.[21] En stat är enligt internationell rätt ansvarig för överträdelser av internationell humanitär rätt som begås av dess väpnade styrkor.[22]

Militären och samhället

[redigera | redigera wikitext]

Militarism betecknar ett ensidigt hävdande av militära intressen och kan även användas om militärvälde.[23] I demokratiska samhällen innebär civil kontroll över de väpnade styrkorna bland annat att den politiska ledningen har auktoritet över militären och att försvarspolitik och försvarsbudget kan stå under parlamentarisk tillsyn.[2] Militära organisationer kännetecknas ofta av strikt disciplin och kan vara relativt socialt avskilda från det civila samhället, med egna symboliska och ritualiserade praktiker.[2]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Military, 30 januari 2009.
  1. 1 2 3 ”Militär”. Svenska Akademiens ordbok. Svenska Akademien. 1944. https://www.saob.se/artikel/?unik=M_0805-0332.Z3jm. Läst 9 augusti 2026.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ”The Armed Forces: Roles and responsibilities in good security sector governance”. SSR Backgrounder Series. DCAF – Geneva Centre for Security Sector Governance. 17 november 2015. https://www.dcaf.ch/sites/default/files/publications/documents/DCAF_BG_10_The%20Armed%20Forces.pdf. Läst 10 augusti 2026.
  3. ↑ ”Armén”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/om-forsvarsmakten/organisation/forsvarsgrenar-och-forband/armen/. Läst 9 augusti 2026.
  4. ↑ ”Gerilla”. Svenska Akademiens ordbok. Svenska Akademien. 1928. https://www.saob.se/artikel/?unik=G_0221-0164.fX68. Läst 9 augusti 2026.
  5. ↑ ”Milis”. Svenska Akademiens ordbok. Svenska Akademien. 1944. https://www.saob.se/artikel/?unik=M_0805-0321.r63u. Läst 9 augusti 2026.
  6. ↑ ”Paramilitär”. Svensk ordbok. Svenska Akademien. 2021. https://svenska.se/so/?id=160027&pz=5. Läst 9 augusti 2026.
  7. ↑ Lewis, Charlton T.; Short, Charles (1879). ”mīlitāris”. A Latin Dictionary. Clarendon Press. https://alatius.com/ls/index.php?l=militaris. Läst 9 augusti 2026.
  8. ↑ Kordas, Ann; Lynch, Ryan J.; Nelson, Brooke; Tatlock, Julie (19 april 2023). ”3.2 Ancient Mesopotamia”. World History Volume 1, to 1500. OpenStax. https://openstax.org/books/world-history-volume-1/pages/3-2-ancient-mesopotamia. Läst 10 augusti 2026.
  9. ↑ Kordas, Ann; Lynch, Ryan J.; Nelson, Brooke; Tatlock, Julie (19 april 2023). ”Chapter 4 Introduction”. World History Volume 1, to 1500. OpenStax. https://openstax.org/books/world-history-volume-1/pages/4-introduction. Läst 10 augusti 2026.
  10. ↑ Kordas, Ann; Lynch, Ryan J.; Nelson, Brooke; Tatlock, Julie (19 april 2023). ”5.1 Ancient China”. World History Volume 1, to 1500. OpenStax. https://openstax.org/books/world-history-volume-1/pages/5-1-ancient-china. Läst 10 augusti 2026.
  11. ↑ Kordas, Ann; Lynch, Ryan J.; Nelson, Brooke; Tatlock, Julie (19 april 2023). ”5.4 Vedic India to the Fall of the Maurya Empire”. World History Volume 1, to 1500. OpenStax. https://openstax.org/books/world-history-volume-1/pages/5-4-vedic-india-to-the-fall-of-the-maurya-empire. Läst 10 augusti 2026.
  12. ↑ Kordas, Ann; Lynch, Ryan J.; Nelson, Brooke; Tatlock, Julie (19 april 2023). ”13.1 The Post-Roman West in the Early Middle Ages”. World History Volume 1, to 1500. OpenStax. https://openstax.org/books/world-history-volume-1/pages/13-1-the-post-roman-west-in-the-early-middle-ages. Läst 10 augusti 2026.
  13. ↑ Kordas, Ann; Lynch, Ryan J.; Nelson, Brooke; Tatlock, Julie (19 april 2023). ”16.4 The Long-Term Effects of Global Transformation”. World History Volume 1, to 1500. OpenStax. https://openstax.org/books/world-history-volume-1/pages/16-4-the-long-term-effects-of-global-transformation. Läst 10 augusti 2026.
  14. ↑ Kordas, Ann; Lynch, Ryan J.; Nelson, Brooke; Tatlock, Julie (19 april 2023). ”17.3 Gunpowder and Nomads in a Transitional Age”. World History Volume 1, to 1500. OpenStax. https://openstax.org/books/world-history-volume-1/pages/17-3-gunpowder-and-nomads-in-a-transitional-age. Läst 10 augusti 2026.
  15. ↑ Roynette, Odile (19 december 2014). ”The Military at Home”. 1914-1918-online. International Encyclopedia of the First World War. Freie Universität Berlin. doi:10.15463/ie1418.10525. https://encyclopedia.1914-1918-online.net/article/the-military-at-home/. Läst 10 augusti 2026.
  16. ↑ Kordas, Ann; Lynch, Ryan J.; Nelson, Brooke; Tatlock, Julie (14 december 2022). ”11.3 Total War”. World History Volume 2, from 1400. OpenStax. https://openstax.org/books/world-history-volume-2/pages/11-3-total-war. Läst 10 augusti 2026.
  17. ↑ Kordas, Ann; Lynch, Ryan J.; Nelson, Brooke; Tatlock, Julie (14 december 2022). ”14.1 The Cold War Begins”. World History Volume 2, from 1400. OpenStax. https://openstax.org/books/world-history-volume-2/pages/14-1-the-cold-war-begins. Läst 10 augusti 2026.
  18. ↑ ”Military personnel”. United Nations Peacekeeping. Förenta nationerna. https://peacekeeping.un.org/en/military-personnel. Läst 10 augusti 2026.
  19. ↑ ”Militära grader”. Försvarsmakten. 25 februari 2026. https://www.forsvarsmakten.se/om-forsvarsmakten/myndighetsinformation/militara-grader/. Läst 10 augusti 2026.
  20. ↑ ”Rule 4. Definition of Armed Forces”. Customary International Humanitarian Law Database. Internationella Rödakorskommittén. https://ihl-databases.icrc.org/en/customary-ihl/v1/rule4. Läst 10 augusti 2026.
  21. ↑ ”Rule 3. Definition of Combatants”. Customary International Humanitarian Law Database. Internationella Rödakorskommittén. https://ihl-databases.icrc.org/en/customary-ihl/v1/rule3. Läst 10 augusti 2026.
  22. ↑ ”Rule 149. Responsibility for Violations of International Humanitarian Law”. Customary International Humanitarian Law Database. Internationella Rödakorskommittén. https://ihl-databases.icrc.org/en/customary-ihl/v1/rule149. Läst 10 augusti 2026.
  23. ↑ ”militarism”. Svensk ordbok. Svenska Akademien. https://svenska.se/?activeTab=so&q=militarism. Läst 10 augusti 2026.


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Militär&oldid=59625476”