Hoppa till innehållet

Konstitutionell monarki

Från Wikipedia
Monarkerna i de skandinaviska konstitutionella konungarikerna Sverige, Norge och Danmark samlade i Oslo, Norge (november 1917). Från vänster till höger: Gustaf V av Sverige, Håkon VII av Norge och Kristian X av Danmark.

Konstitutionell monarki, även parlamentarisk monarki eller demokratisk monarki, är en typ av monarki där monarken som statschef har mycket begränsade befogenheter som är tydligt reglerade i en grundlag eller genom praxis, jämfört med vad som är fallet i en absolut monarki.[1][2][3]

Konstitutionella monarkers makt varierar i olika länder. I vissa länder saknar monarken i princip all verkställande och politisk makt och fungerar främst som en ärftlig och symbolisk statschef, medan i andra länder har monarken betydande befogenheter som till exempel vetorätt, att utse vissa offentliga befattningshavare och även att upplösa parlament.[4][5]

Ibland används också termen semi-konstitutionell monarki, där monarken har befogenheter som ligger i en nivå med en president i ett presidentiellt eller semi-presidentiellt system.[6]

Konstitutionell monarki i olika länder

[redigera | redigera wikitext]

I länder som till exempel Liechtenstein, Monaco, Jordanien, Bahrain, Thailand och Bhutan ger deras konstitutioner monarkerna betydande egna befogenheter, medan i andra som till exempel Storbritannien, Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Spanien, Lesotho, Malaysia och Japan har monarkerna betydligt mindre eller inget personligt handlingsutrymme alls i utövandet av sin konstitutionella auktoritet.[1][2][3]

I de flesta fallen har de konstitutionella monarkierna utvecklats till parlamentariska monarkier, vilket innebär att monarkens befogenheter begränsas av att regeringen utses av riksdagen och utövar den större och avgörande delen av regeringsmakten i överensstämmelse med folksuveränitetsprincipen. Det har vanligen skett genom att utvecklingen gått ditåt i praktiken, genom "praxis".[källa behövs]

Ibland har utvecklingen också slutgiltigt kodifierats i konstitutionen, det vill säga skrivits in där. Så är fallet i bland annat Sverige, Danmark och Spanien. Vanligen har parlamentets starka maktställning till exempel över statsbudgeten och genom kontrollmakten över regeringen eller andra historiska orsaker, bidragit till parlamentarismen som i Storbritannien och Norge bland annat. Parlamentarism infördes i praktiken i Norge 1884 genom att Stortinget lyckades fälla en regering i riksrätt.[källa behövs]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta konstitutionella monarkin spåras tillbaka till hettiterna, ett utdött indoeuropeiskt folk som levde under bronsåldern vars kung var tvungen att dela sin auktoritet med en församling vid namn Panku, vilket motsvarade en lagstiftande församling.[7]

Lista över nuvarande konstitutionella monarkier

[redigera | redigera wikitext]

2017 var följande länder konstitutionella monarkier:

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 ”Sveriges monarki”. www.kungahuset.se. https://www.kungahuset.se/sveriges-monarki. Läst 13 augusti 2026.
  2. 1 2 Re:public Redaktionen (12 juli 2026). ”Konstitutionell monarki: definition och Sveriges statsskick”. tidningenrepublic.se. https://tidningenrepublic.se/konstitutionell-monarki/. Läst 13 augusti 2026.
  3. 1 2 ”Constitutional monarchy | Characteristics & Definition | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/constitutional-monarchy. Läst 13 augusti 2026.
  4. ↑ Inata, Kana (2025-10-20). ”Monarchies in the Contemporary World” (på engelska). OUP Academic. doi:10.1093/9780198967132.001.0001. https://academic.oup.com/book/61528?login=false. Läst 13 augusti 2026.
  5. ↑ ”Constitutional Monarchy Definition and Examples”. https://www.thoughtco.com/constitutional-monarchy-definition-examples-4582648. Läst 13 augusti 2026.
  6. ↑ ”Semi-presidentiella system och semi-konstitutionella monarkier: En historisk bedömning av maktdelning mellan den verkställande makten”. 13 augusti 2026. Arkiverad från originalet den 14 december 2019. https://web.archive.org/web/20191214014519/https://ecpr.eu/Events/PaperDetails.aspx?PaperID=30190&EventID=95. Läst 13 augusti 2026.
  7. ↑ ”The Hittites”. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171020063846/http://www.smie.co/html/cultural_history/hittites/hittites_3.shtml. Läst 13 augusti 2026.
  8. ↑ ”Bahrain”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 19 juni 2017. Arkiverad från originalet den 29 december 2010. https://web.archive.org/web/20101229005328/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ba.html. Läst 5 juli 2017.
  9. ↑ ”Bhutan”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 28 juni 2017. Arkiverad från originalet den 28 december 2010. https://web.archive.org/web/20101228202246/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bt.html. Läst 5 juli 2017.
  10. ↑ ”Jordan”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 19 juni 2017. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224211148/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/jo.html. Läst 5 juli 2017.
  11. ↑ ”Lesotho”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 19 juni 2017. Arkiverad från originalet den 12 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070612204352/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lt.html. Läst 5 juli 2017.
  12. ↑ ”Liechtenstein”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 26 juni 2017. Arkiverad från originalet den 1 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200501044245/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ls.html. Läst 5 juli 2017.
  13. ↑ ”Cambodia”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 15 juni 2017. Arkiverad från originalet den 29 december 2010. https://web.archive.org/web/20101229001224/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/cb.html. Läst 5 juli 2017.
  14. ↑ ”Kuwait”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 21 juni 2017. Arkiverad från originalet den 21 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160521031251/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ku.html. Läst 5 juli 2017.
  15. ↑ ”Malaysia”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 26 juni 2017. Arkiverad från originalet den 28 december 2010. https://web.archive.org/web/20101228233159/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/my.html. Läst 5 juli 2017.
  16. ↑ ”Morocco”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 26 juni 2017. Arkiverad från originalet den 26 december 2018. https://web.archive.org/web/20181226055346/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mo.html%20. Läst 5 juli 2017.
  17. ↑ ”Monaco”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 13 juni 2017. Arkiverad från originalet den 1 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200501044234/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mn.html. Läst 5 juli 2017.
  18. ↑ ”Spain”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 21 juni 2017. Arkiverad från originalet den 19 maj 2009. https://www.webcitation.org/5gsZhjpvP?url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sp.html. Läst 5 juli 2017.
  19. ↑ ”Thailand”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 27 juni 2017. Arkiverad från originalet den 29 december 2010. https://web.archive.org/web/20101229000203/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/th.html. Läst 5 juli 2017.
  20. ↑ ”Tonga”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 27 juni 2017. Arkiverad från originalet den 11 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190511141903/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/tn.html. Läst 5 juli 2017.

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Samväldesrike där samma person som även är Storbritanniens monark är statschef i landet.
  2. 1 2 3 4 Nederländerna Konungariket Nederländerna är en suverän stat som består av fyra delar med självstyre. I samtliga delar är Nederländernas monark statschef.
  3. ↑ I union med Danmark finns de två självstyrande länderna Färöarna Färöarna och Grönland Grönland. Danmarks monark är statschef i båda dessa autonoma länder.
  4. ↑ I union med Storbritannien finns tre självstyrande kronbesittningar : Guernsey Guernsey, Isle of Man Isle of Man och Jersey Jersey. På Guernsey och Jersey har Storbritanniens monark titeln kung eller drottning medan på Isle of Man används titeln Lord of Mann oavsett kön. Storbritannien har även fjorton utomeuropeiska territorier med varierande grader avs jälvstyre där monarken är statschef.
  5. ↑ Thailand styrs sedan maj 2014 av en militärjunta.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Konstitutionell monarki.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Konstitutionell_monarki&oldid=59601358”