Joel
| Joel | |
.jpg) Profeten Joel av Michelangelo, 1508–1512 Sixtinska kapellet | |
| Profet | |
|---|---|
| Död | 500-talet f.Kr |
| Vördas inom | Judendomen Kristendomen Islam Bahá'í |
| Helgedom | Jīsh, Israel |
| Helgondag | 19 oktober (ortodoxa kyrkan) |
| Attribut | Profet |
Joel[a] är en biblisk profet, den andre av de tolv mindre profeterna, och enligt sig själv författare till Joels bok, som utspelar sig under den tidiga assyriska perioden. Forskare anser samtidigt att Joels bok färdigställdes under den ptolemaiska perioden (ca 301–201 f.Kr.) på grund av dess användning av tidigare texter och perspektiv på Jahve och folken.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Joel nämns vid namn endast en gång i den hebreiska bibeln, i inledningen till Joels bok, som son till Petuel (Joel 1:1). Namnet kombinerar förbundsnamnet Gud, JHVH (eller Jahve) och El (Gud), och har översatts som "JHVH är Gud" eller "den som JHVH är Gud för", det vill säga en dyrkare av JHVH.[2]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Vissa kommentatorer menar att Joel levde på 800-talet f.Kr.[2] medan andra placerar honom i 400- eller 300-talet f.Kr.[3] Dateringen av hans bok är likaledes omdebatterad; Det finns inga omnämnanden av kungar som kan hjälpa till att lokalisera den i tid. Bokens omnämnande av grekerna[4] har inte gett forskare någon hjälp med att datera texten eftersom grekerna var kända för att ha haft tillgång till Juda rike från mykensk tid (ca 1600–1100 f.Kr.).[5] Dock har bokens omnämnande av Judas lidande[6] och till det stående templet[7] fått vissa forskare att placera bokens datum till postexilperioden, efter byggandet av det andra templet. Joel kom ursprungligen från Juda/Judeen och, med tanke på dess framträdande roll i hans profetia, var han mycket möjligt en profet kopplad till ritualen i antingen Salomos eller det andra templet, beroende på när han levde.[8]
Enligt en långvarig tradition begravdes Joel i Jīsh. I den västra utkanten av den moderna byn finns en byggnad som länge har betraktats som Joels grav, som innehåller flera gamla klippgravar.[9]
I kristendomen
[redigera | redigera wikitext]Enligt den östortodoxa kyrkans liturgiska kalendern är hans festdag den 19 oktober.
I det romerska Helgonkalendern hedras profeten den 13 juli.
Han hedras tillsammans med andra mindre profeter i Armeniska apostoliska kyrkans helgonkalender den 31 juli.
Joels uttalande att "Jag utgjuter min ande över alla människor. Era söner och döttrar skall profetera, era unga män skall se syner"[10] applicerades av Petrus i hans predikan vid pingst på händelserna den dagen.[11]
Enligt östortodoxa kristna hymner kopplar den antike hymnografen Anatolius Joels profetia till Kristi födelse. I Joel 2:30 säger han att blodet syftar på Jesu Kristi inkarnation, elden på Kristi gudomlighet och rökpelarna på den Helige Ande.
I Bahá'í
[redigera | redigera wikitext]Joel anses vara en mindre profet inom Bahá'í-tron.[12] I Kitab-i-Iqan säger Bahá'ullah att tidigare profetior av mindre profetier som Joel har symboliska betydelser och därför inte bör förstås bokstavligt.[13]
I islam
[redigera | redigera wikitext]Inom islam nämns Yu'il ibn Fatu'il (arabiska: يُئيل بن فَتُئيل) varken i Koranen eller Hadith.
Koranen säger dock:
- "Och vi har verkligen skickat budbärare före dig. Bland dem finns de Vi har besläktat med dig, och bland dem finns de Vi inte har relaterat till dig." (Koranen 40:78)[14]
Det är möjligt att Yu'il (Joel) var en profet sänd av Gud för att vägleda Bani-Israel.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Joel (prophet), 4 maj 2026.
Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ↑ hebreiska: יוֹאֵל – Yōʾēl; koinegrekiska: Ἰωήλ – Iōḗl; syriska: ܝܘܐܝܠ – Yu'il
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ "Joel." Hagedorn, Anselm C. The Oxford Handbook of the Minor Prophets. Redigerad av Julia M. O'Brien. s. 411–423. "Bokens engagemang med tidigare texter (särskilt de som rör 'Jahves dag') vittnar om dess sena ursprung, och dess slut speglar sent teologiskt tänkande om relationen mellan Israel och nationerna, där Jahve framställs som härskare över hela världen... Dessa teologiska debatter pekar på ett mycket sent ursprung till Joel 2:28-3:21 [Hebr. grabbar. 3-4]. Den universella domen över folken tillhör troligen diskursen från den sena persiska perioden (Steck 1996), medan Joel 2:28-32 [Hebr. kap. 3] kan bäst förstås under den relativa freden under ptolemaisk tid."
- 1 2 ”Commentary by A. R. Faussett”. Jfb.biblecommenter.com. Arkiverad från originalet den 26 april 2009. https://web.archive.org/web/20090426084141/http://jfb.biblecommenter.com/joel/1.htm. Läst 2 juni 2026.
- ↑ Anderson 1968, sid. 524.
- ↑ Joel 3:6
- ↑ Noegel & Wheeler 2010, sid. 172.
- ↑ Joel 3:19
- ↑ Joel 1:14
- ↑ Allen 1976, sid. 31.
- ↑ Cinamon, G. (2013). Gush Halav. Hadashot Arkheologiyot: Excavations and Surveys in Israel/חדשות ארכיאולוגיות: חפירות וסקרים בישראל.
- ↑ Joel 2:17
- ↑ Apostlagärningarna 2:16-21
- ↑ McLean 1997, sid. 32.
- ↑ Esslemont 2006, sid. 251.
- ↑ ”Surah Ghafir - 78” (på engelska). Quran.com. https://quran.com/ghafir/78.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Allen, Leslie C. (1976). The Books of Joel, Obadiah, Jonah, and Micah. Wm. B. Eerdmans. ISBN 978-0-8028-2531-5. https://archive.org/details/booksofjoelobadi00alle.
- Anderson, B.W. (1968). The Living World of the Old Testament. Longmans. ISBN 978-0-582-50941-2. https://books.google.com/books?id=X2sOAQAAIAAJ.
- Esslemont, J. E. (2006). Bahá'u'lláh and the New Era: An Introduction to the Baháʼí Faith. Baháʼí Publishing Trust. ISBN 978-1-931847-27-8. https://books.google.com/books?id=V-OYs3hZ--oC.
- McLean, J. A. (1997). Revisioning the Sacred: New Perspectives on a Bahá'í Theology. Kalimat Press. ISBN 978-0-933770-96-6. https://books.google.com/books?id=HWq67XexIHcC.
- Noegel, Scott B.; Wheeler, Brannon M. (2010). ”Joel”. The A to Z of Prophets in Islam and Judaism. Scarecrow. ISBN 978-1-4617-1895-6.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Four Prophets at Chabad.org
| |||||