Jesse Jackson

Jesse Jackson
	Jesse Jackson
	Jesse Jackson på 1980-talet.
Född	Jesse Louis Burns; 8 oktober 1941; Greenville, South Carolina, USA
Död	17 februari 2026 (84 år); Chicago, Illinois, USA
Begravd	Oak Woods Cemetery
Medborgare i	USA
Utbildad vid	University of Illinois at Urbana-Champaign; Chicago Theological Seminary; North Carolina Agricultural and Technical State University, medicine kandidat
Sysselsättning	Politiker, religiös ledare, protestantisk geistlig, människorättsförsvarare, pastor, medborgarrättsaktivist, klerk
Befattning
	Shadow congressperson (1991–1997)
Politiskt parti
	Demokratiska partiet
Maka	Jacqueline Brown (g. 1962–hans död 2026)
Barn	6, inklusive Santita, Jesse Jr och Jonathan
Utmärkelser
	Eugene V. Debs Award (1978); Spingarnmedaljen (1989); Hedersdoktor vid Kairos universitet (1989); Presidentens frihetsmedalj (2000); James Joyce-priset (2004); Kommendör av Hederslegionen (2021)
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Jesse Louis Jackson, Sr., ursprungligen Jesse Louis Burns, född 8 oktober 1941 i Greenville i South Carolina, död 17 februari 2026 i Chicago i Illinois, var en amerikansk medborgarrätts- och människorättsaktivist, politiker (demokrat) och baptistpastor.

Biografi

Efter universitets- och teologistudier började Jackson arbeta för Martin Luther King och blev en av dennes närmaste män. Tillsammans organiserade de Southern Christian Leadership Conference (SCLC) och Jackson var i slutet av 1960-talet ledare för Operation Breadbasket. Tillsammans med den amerikanska medborgarrättsrörelsen och King marscherade Jesse Jackson mellan Selma och Montgomery i Alabama, en uppmärksammad protest för svartas rösträtt som kom att stoppas med våld av polisen. Jackson var även med på hotellet i Memphis i Tennessee när Martin Luther King sköts ihjäl 1968.^[16]

År 1971 grundade han People United to Serve Humanity (PUSH), en organisation för självhjälp åt den svarta befolkningen och 1984 Rainbow Coalition.^[17]

Under 1980-talet blev han en uppmärksammad politiker och talesman i medborgarrättsfrågor och för den afrikansk-amerikanska befolkningen. Han drev 1984 och 1988 som andra (efter Shirley Chisholm) svarta amerikan kampanjer för att bli presidentkandidat för det Demokratiska partiet. Efter några uppmärksammade negativa uttalanden om judar och Israel blev Jackson inte särskilt väl sedd inom den judiska minoriteten i USA.^[18] Senare försökte Jackson dock reparera relationerna, och talade bland annat offentligt för Demokraternas judiske vicepresidentkandidat Joe Lieberman.^[19]

Han gav därefter stöd till Bill Clinton och varit dennes rådgivare. Han var även verksam internationellt och vid ett antal tillfällen medverkade han till att få amerikanska fångar och gisslan frisläppta. Under senare år kritiserade han amerikansk utrikespolitik i Mellanöstern och Latinamerika, bland annat i samband med kriget i Irak 2003. 2011 kritiserade han Natos bombningar i bland annat Libyen.

Jackson var aktiv för att frita medborgare från USA som hölls som fånge i andra stater.^[17]

Galleri

Jesse Jackson (i mitten) med medlemmar av studentkåren ca 1964.
Jesse Jackson i en demonstration 1975.
Jesse Jackson 1983.

Referenser

Noter

↑ Reverend Jesse L. Jackson (på engelska), The HistoryMakers, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}
↑ Reverendo Jesse Jackson (på portugisiska), Geledés - Instituto da Mulher Negra, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}
↑ Jesse Jackson summary (på engelska), Encyclopædia Britannica Online, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}
↑ Internet Movie Database, Internet Movie Database-ID: nm0413666, läst: 16 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6tx3dq3, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jesse-Jackson topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
↑ Jesse Jackson, pasteur et icône de la lutte contre le racisme aux Etats-Unis, est mort à l’âge de 84 ans (på franska), 17 februari 2026, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}
↑ Find a Grave, Find A Grave-ID: 292746293, läst: 21 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}
↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: kup19970000043033, läst: 9 mars 2026.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118836129 7749153-1, läst: 20 april 2026.^{[källa från Wikidata]}
↑ läs online, debsfoundation.org .^{[källa från Wikidata]}
↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: topic/Spingarn-Medal topic/Britannica-Online, läs online.^{[källa från Wikidata]}
↑ Holders of Honorary Doctorate from Cairo University (1910 – 2010) (på engelska), Kairos universitet, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}
↑ Presidential Medal of Freedom (på engelska), congress.gov, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}
↑ Remise de l’insigne de Commandeur dans l’Ordre National de la Légion d’Honneur à Jesse Jackson. (på franska), 19 juli 2021, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}
↑ ”Amerikanska medborgarrättskämpen Jesse Jackson är död”. SVT Nyheter. 17 februari 2026. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/medborgarrattskampen-jesse-jackson-ar-dod. Läst 17 februari 2026.
1 2 McCudden (red.), Mary Rose (2012). ”Jackson, Jesse”. Britannica Student Encyclopedia. "II". Encyclopaedia Britannica. sid. 7
↑ Larry J. Sabato's Feeding Frenzy (21 juli 1998). ”Jesse Jackson's 'Hymietown' Remark – 1984”. Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-srv/politics/special/clinton/frenzy/jackson.htm. Läst 6 maj 2010.
↑ ”Don't ask, don't tell”. Salon. 17 augusti 2000. Arkiverad från originalet den 25 januari 2003. https://web.archive.org/web/20030125111938/http://archive.salon.com/politics/feature/2000/08/16/jackson/index.html.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Jesse Jackson.
Bilder & media

[62ed9894573364c035e26b41ab81ae9ac924f87f-1] Reverend Jesse L. Jackson (på engelska), The HistoryMakers, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}

[985c274ab46888f55a26a98696fc412a1df7d98d-2] Reverendo Jesse Jackson (på portugisiska), Geledés - Instituto da Mulher Negra, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}

[4827eb89b662f4faa89064ee93e11f57ae2d79dc-3] Jesse Jackson summary (på engelska), Encyclopædia Britannica Online, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}

[5192b94944f6d1acb0de661b74a96e4dfa28b888-4] Internet Movie Database, Internet Movie Database-ID: nm0413666, läst: 16 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}

[53489287e93da5204f86446d4ac114f4f14e5f1e-5] SNAC, SNAC Ark-ID: w6tx3dq3, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[a2346cafbb7b8244ef1d255e06b59cb669b5cd50-6] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jesse-Jackson topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e1f85afaa5bc54e3595bbe0a2a33c666306b8285-7] Jesse Jackson, pasteur et icône de la lutte contre le racisme aux Etats-Unis, est mort à l’âge de 84 ans (på franska), 17 februari 2026, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}

[7ac632e64b65a9e6a8ccf9a30b0ce6673e3a07a1-8] Find a Grave, Find A Grave-ID: 292746293, läst: 21 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}

[a9562e5dab393f6769aa9d90c7be26ea45dbc062-9] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: kup19970000043033, läst: 9 mars 2026.^{[källa från Wikidata]}

[57a0fa25002626fc1e7051179598a6a607a2ad25-10] 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118836129 7749153-1, läst: 20 april 2026.^{[källa från Wikidata]}

[7c6c74e805d54bbcf71852b3568b2f7dcc50744f-11] äs online, debsfoundation.org .^{[källa från Wikidata]}

[159dead1bde578609bbade8e343ac4d126a55fc0-12] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: topic/Spingarn-Medal topic/Britannica-Online, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[413c47f271f518607e7eccd7b9e0466331358448-13] Holders of Honorary Doctorate from Cairo University (1910 – 2010) (på engelska), Kairos universitet, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}

[323a5c2de3b519c52ad0ccc17320d48ab3778bd2-14] Presidential Medal of Freedom (på engelska), congress.gov, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}

[620fef22b62134a85e813f5b27ba7ba3db382582-15] Remise de l’insigne de Commandeur dans l’Ordre National de la Légion d’Honneur à Jesse Jackson. (på franska), 19 juli 2021, läs online, läst: 17 februari 2026.^{[källa från Wikidata]}

[16] ”Amerikanska medborgarrättskämpen Jesse Jackson är död”. SVT Nyheter. 17 februari 2026. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/medborgarrattskampen-jesse-jackson-ar-dod. Läst 17 februari 2026.

[Britannica-17] 1 2 McCudden (red.), Mary Rose (2012). ”Jackson, Jesse”. Britannica Student Encyclopedia. "II". Encyclopaedia Britannica. sid. 7

[wapo-18] Larry J. Sabato's Feeding Frenzy (21 juli 1998). ”Jesse Jackson's 'Hymietown' Remark – 1984”. Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-srv/politics/special/clinton/frenzy/jackson.htm. Läst 6 maj 2010.

[19] ”Don't ask, don't tell”. Salon. 17 augusti 2000. Arkiverad från originalet den 25 januari 2003. https://web.archive.org/web/20030125111938/http://archive.salon.com/politics/feature/2000/08/16/jackson/index.html.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]