The Wayback Machine - https://web.archive.org/web/20070124095825/http://www.aftonbladet.se:80/vss/kultur/story/0,2789,918495,00.html
Aftonbladet
Publicerad: 2006-10-27 Tipsa en vän Skriv ut Textstorlek:
1 2 3

Vad Carl Bildt gjort för kriget


Foto: PETER KJELLERÅS
Mikael Nyberg om nye utrikesministern och hans bidrag till blodbadet i Irak
Lik läggs vid lik i en länga utan ände. Förskansade i sin gröna zon sprider Bagdads befriare Hellfiremissiler, fosforbomber och dödspatruller över landet. Förbrukningen av ammunition är av en sådan omfattning att produktionskapaciteten knappt förslår. Men höstens svenska regeringsförklaring rymmer inte ett ord om denna pågående, faktiska massförstörelse. Ett uttryck för bristande intresse? Knappast. Kriget i Irak är för utrikesminister Carl Bildt en personlig angelägenhet. Han är en av de ansvariga för det. De första månaderna 2003 hjälpte han krigsaktivisterna i statsorgan och privata tanketruster i USA med mobiliseringen för den sedan länge planerade marschen mot Bagdad.
  Hösten 2002 hade det sett illa ut för krigsföretaget. Trots den påbjudna hysterin efter terrordåden den 11 september 2001 visade opinionsmätningar i USA sviktande stöd för ett militärt angrepp. Vita huset tog därför initiativ till ett organ med uppgift att vända utvecklingen, Committee for the Liberation of Iraq, Kommittén för Iraks befrielse. I sällskapet fanns tre befälhavare från gulfkriget 1991, bland dem Buster Glosson, strategen bakom den framgångsrika förödelsen av Iraks civila infrastruktur, med sjuka och döda barn i tiotusental som collateral damage de följande åren. Här fanns också framstående politiker som demokraten Joseph Lieberman och republikanerna John McCain och Newt Gingrich, orientalisten Bernard Lewis, fackföreningsbossen James Hoffa, förre CIA-chefen James Woolsey och en räcka nykonservativa ideologer. Flera i gruppen hade anknytningar till underrättelseväsendet och krigsindustrin. En av ledarna, Bruce Jackson, kom från Lockheed Martin. En annan, före detta utrikesministern George Shultz, tillhörde ledningen för Bechtel.
  
Irak utgjorde en ”påtaglig och överhängande fara för sina grannar, för Förenta staterna och för fria folk över hela världen”, hette det i programförklaringen. Därför måste USA och dess allierade byta regim i Bagdad. Kommittén utfäste sig att efter fullbordat värv främja återuppbyggnaden av landet, en uppgift som byggjätten Bechtel och de privata entreprenörerna i sällskapet säkert fann angelägen.
  Formellt var organisationen fristående, men samarbetet med regeringen var tätt. Det handlade om att bearbeta offentlighetens infrastruktur, att vinna opinionsbildare och journalister för saken, och sedan, när tiden var inne, marknadsföra kriget i massiv skala. Ahmed Chalabi och andra exilirakier med rötter i den monarki som störtats i den irakiska revolutionen 1958 försåg kampanjen med ständigt nya och alltmer fantasifulla uppgifter om Saddam Husseins arsenaler av massförstörelsevapen och hans konspirationer med terroristerna i al-Qaida.
  I Europa tågade folk i väldiga demonstrationer mot Vita husets planer, och ledarna i Paris och Berlin trilskades. Vid Kosovokrisen hade de glatt satt sig över FN-stadgan, men nu insisterade de på beslut i säkerhetsrådet. Där var utsikterna att få sanktion för kriget synnerligen osäkra. Krigsaktivisterna i USA tvekade inte att skjuta FN åt sidan, men bilden av en frihetens förkämpe som i världssamfundets namn jagar terrorister och massförstörelsevapen längs Eufrats och Tigris stränder skulle bli svår att vidmakthålla utan något ”världssamfund” att visa upp.
  Här kom en före detta svensk statsminister till undsättning.
  Randy Scheunemann, direktör vid Committe for the Liberation of Iraq och före detta rådgivare till försvarsminister Donald Rumsfeld, frågade Carl Bildt om han ville hjälpa till med krigskampanjen. Det ville Carl Bildt. I januari 2003 etablerade sig kommittén i Europa med ett internationellt rådgivande utskott. Bland dem som lät sig värvas fanns två före detta presidenter och tre före detta utrikesministrar från Baltikum och Centraleuropa, en tidigare chef för den tyska krigsmakten, de engelska journalisterna Christopher Hitchens och Misha Glenny, en palestinsk affärsman bosatt i New York samt ytterligare några politiker och skribenter. Bildt delade ordförandeskapet med den polske före detta dissidenten Adam Michnik.
   Gary Schmitt, sekreterare vid kommitténs högkvarter i USA, förklarade: ”Ett av våra syften är att visa folk här och i Europa att det finns en massa framstående européer som förstår hotet från Saddam Hussein och nödvändigheten att göra något, vare sig Förenta nationerna agerar eller inte.” Om inte FN och folkrätt tillät USA att gå till angrepp fanns det andra som ställde upp.
  – Det vi gjorde i kommittén var avgörande för uppbygget av en koalition mot Saddam Hussein, säger Randy Scheunemann. En person av Carls format, med hans bakgrund, och dessutom från Sverige, var naturligtvis väldigt betydelsefull. Genom hans kontaktnät och det faktum att han skrivit på fick vi med oss flera av de andra i rådet.
  
Rådgivarna hade inga formella sammankonster och ansvarade inte för någon organiserad verksamhet av den typ som brukar förekomma vid think-tanks i USA.
  – Vad de framför allt gjorde, fortsätter Scheunemann, var att förse oss med flera röster på flera språk i flera huvudstäder i Europa. Vi räknade aldrig hur många intervjuer var och en av våra medlemmar av det internationella rådet gav, men det var åtskilliga. Vår uppgift var att vara ett offentligt språkrör och ett slags sambandscentral för medier som reportrar kunde vända sig till när de skulle skildra utvecklingen i Irak. Carl var djupt involverad i det, och han var själv en stark röst i debatten.
  Bruce Jackson, kommitténs ordförande, hade tidigare varit officer i den militära underrättelsetjänsten och under sin tid på Lockheed lett lobbyarbetet för Natos utvidgning till Polen, Tjeckien och Ungern. Ytterligare tio stater i Östeuropa hade ansökt om Natomedlemskap. Jackson klargjorde för dem att deras utsikter avsevärt skulle förbättras om de slöt upp bakom president Bush i marschen mot Bagdad. Han hjälpte dem också att formulera ett gemensamt brev till stöd för kriget. Vita huset distribuerade dokumentet till världens massmedier via Committee for the Liberation of Iraq samma dag som Colin Powell i säkerhetsrådet radade upp, som det då hette, ovedersägliga belägg för Saddam Husseins innehav av massförstörelsevapen.
  Uttalandet från ”det nya Europa” var en diplomatisk framgång för Vita huset, men med stödet i de berörda länderna var det si och så. Sloveniens premiärminister förklarade strax att det var ett misstag att underteckna det öppna brevet.
  
  Carl Bildt velade inte. I en artikel inför den första årsdagen av terrordåden den 11 september 2001 varnade han för en snabbt växande, alltmer marginaliserad och desperat befolkning i Nordafrika och Mellanöstern. ”Detonationer” hotar oljan som ”världen” är beroende av. Således måste Sverige, ansåg Bildt, överge de sista resterna av neutralitetspolitiken, sätta sig vid ”alla de internationella rådsborden” och ”ta vårt ansvar, också i situationer där inga vägar är enkla”. Det var Irak, Nato och ett militärt rustat EU han hade i tankarna.
  Själv var Carl Bildt med i de sällskap där strateger från båda sidor av Atlanten avhandlade utvecklingen. Han kände till hur statsorganen och tanketrusterna i USA kalkylerade med ett tilltagande beroende av oljereserverna i Saudiarabien och Irak. Han visste att man före den 11 september övervägt en politisk reträtt, ett lättande av de ekonomiska sanktionerna mot Irak, för att få i gång oljeinvesteringarna i landet. Men nu var läget annorlunda. Nu lanserade nykonservativa krigsaktivister storstilade planer för regionen.
  
  Bildt var ingen ahlmarkare som rusig av inbillad rättfärdighet ältade den egna sidans billigaste retorik. Han var oroad över sina amerikanska vänners gränslösa tilltro till den egna makten och deras förbindelser med Likudregeringen i Israel, han höll distans till det mest hysteriska larmet om massförstörelsevapnen och han varnade för de komplikationer som väntade. Men då det gällde marschen mot Bagdad tvekade han aldrig.
  Statssuveräniteten måste skjutas åt sidan, förklarade han i Expressen i november 2002: ”... vi/kan/ knappast vara likgiltiga om regimer i strid med åtaganden och internationella krav utvecklar massförstörelsevapen”. Visserligen var Saddam Hussein inget överhängande hot, tillstod Carl Bildt i International Herald Tribune i januari 2003. Men en konfrontation var enda möjligheten att få slut på det svåra tillstånd Irak befann sig i. De ekonomiska sanktioner FN påbjudit var, menade han, både ineffektiva och moraliskt tveksamma. Några utsikter att häva dem fanns emellertid inte så länge Saddam Hussein satt kvar. Det hade nämligen Vita huset bestämt. Följaktligen fanns det ”ingen återvändo”.
  Carl Bildt berörde här den verkliga skärningen i det pågående diplomatiska spelet. Irak hade för länge sedan avvecklat sina massförstörelsevapen, det är i�dag allmänt bekant. Men USA hade med stöd av Storbritannien gjort klart att det undantagstillstånd man försatt landet i skulle fortvara så länge Saddam Hussein satt kvar, vad än �vapeninspektörer och andra hade att anföra. Med sin vetorätt i säkerhetsrådet blockerade de varje försök att avveckla embargot. För de styrande i Bagdad återstod att med smuggling och politiska manövrar försöka lösa upp sanktionsregimen. Varpå Vita huset rustade för nytt krig.
  Irak befann sig redan i ett krigsliknande tillstånd, ansåg Carl Bildt. Då var det lika bra att låta de amerikanska pojkarna avsluta jobbet i Bagdad: ”Att störta Saddam Husseins regim är enda vägen till fred. De närmaste veckorna bör bli början till slutet på årtionden av krig för folken i Irak och för regionen.”
  
Tre och ett halvt år senare sitter befriarna i sin bunker i Bagdad och skickar död och förintelse längs Eufrats och Tigris stränder. Korrespondenten Robert Fisk frågar en irakisk vän om han ändå inte är glad att USA och dess allierade störtat Saddam Hussein. ”Ni stödde honom”, svarar vännen. ”Ni stödde honom när han invaderade Iran och vi dog i tiotusental. Sedan, efter invasionen av Kuwait, påbjöd ni sanktioner som tog livet av tiotusentals av våra barn. Och nu störtar ni Irak i anarki. Och ni vill att vi ska vara tacksamma?”
  Den nytillträdde svenske utrikesministern är, som hela kotteriet bakom krigsföretaget, bekymrad över utvecklingen. I ett inlägg på sin blogg sommaren 2005 citerar han en vän med erfarenhet, Henry Kissinger: ”Seger över upproret är den enda meningsfulla strategin för återtåg.” Carl Bildt instämmer. Vad gör regeringen?
Mikael Nyberg



SÖK
Aftonbladet Sverige

Guldbaggegalan Kanadas v�rsta seriem�rdare Blir Mona s-ledare? Al-qaidas nya hot Anjas formsvacka

Levereras i samarbete med sesam.se

Fler kulturartiklar

Att bota koleran med pesten

"Alla andra vägar och alternativ är bättre" EVA MOBERG om en kärnkraftslobby på offensiven – och ett motstånd som måste vakna. Innan det är för sent.
Forum Kan k�rnkraften r�dda klimatet?
Sv: hmmm av RedCloud (10:56)
Sv: hmmm av R�iki (10:52)
Sv: hmmm av RedCloud (10:50)
Bokrecensioner Tvivlet lyfter Lyrik av Anna Jörgensdotter.

Vissa flickor är större än andra

"Denise Mina är en sällsynt begåvad författare" JENNY TUNEDAL om en lysande deckare.

Vem ska stå för rättvisan?

"Turkiska staten hetsade ultranationalister mot Hrant Dink" DEVIM MAVI om mordet på journalisten i Istanbul.
Teater Fest med publiken Filmen Festen blir lyhörd och samspelt teater.
De borde ha varit här PETTER LARSSON saknar svenska facket på World Social Forum i Nairobi.

Maten & kapitalet

Fattiga och lågutbildade drabbas värst av fetmaepidemin GÖRAN GREIDER gör vågen inför en ny bok.
"Samhället är allt mindre lämpligt för vår organism" GÖRAN GREIDER chattade med läsarna om fetmaepidemin.

Reformer som retar

Förbättringar för kinesiska arbetare motarbetas i väst Lobby i USA och EU vill stoppa kinesisk arbetsmarknadslag.
Bokrecensioner En posör att skratta åt Resande författare surar över Afrika.
Falkenberg, som det låter Filmmusik som känns igen.

Du tror på en knäppgök, Gahrton

"Historikern Ilan Pappé är känd anti-sionist" Samuel Danofsky om Per Gahrtons artikel om etnisk rensning av Palestina.
Svar direkt från Per Gahrton: Skrämmande fakta - från två håll.
Läs också:
Apartheid eller etnisk rensning Per Gahrton om ett omöjligt israeliskt val.

Mammas älskare

Bokrecensioner Poeten Lasse Söderberg skriver om sin mor och författaren JAN ARNALD får ännu en bild av Artur Lundkvist.
Bokrecensioner Helig dåre Mentalsjukdom och frälsning i Sovjettidens Litauen.

Torsken dras fram i ljuset

Sexköparen en ulv i fårakläder Katarina Wennstams roman om prostitution.
Ett lyft i nackhåren Hoppingivande läsning för alla som bryr sig om litteraturen.

Hur lågt kan de sjunka?

Håkan Jaensson ser två krönikörer tävla i dumhet "Beskyllningarna är grovt kränkande".

Han får mig att må illa

"Något sjukare har jag aldrig läst" GUNDER ANDERSSON om Dennis Coopers queercore-roman.
Hur länge ska de få härja fritt? Bo Axelsson: Jäv när kulturrådet delar ut tidskriftsstöd.

Aldrig har det varit bättre!

MIKAEL STRÖMBERG om nutida musik – och fem svenska tonsättare.

Jo, det var oljan det handlade om

Fyra utländska bolag kammar hem tre fjärdedelar av vinsterna MAJ WECHSELMANN om hur Irak rånas på sina tillgångar.

Säg inte M-ordet!

Den nya högerkvinnan - två fruar till priset av en IRA MALLIK om Axén Olins livskris.

Nitton grader i Nice

Livet är viktigare än döden ANDERS PAULRUD läser Kristina Lugn.
Sanna svenska sagor TOVE ELLEFSEN LYSANDER ser en färsk komedi av Staffan Göthe.
Bildning? Någon?
Lyssna på sexsäljarna!
Svar direkt från Åsa Linderborg:

JAN STENMARK:


Tidigare teckningar av Jan Stenmark

NINA HEMMINGSSON:


Tidigare teckningar av Nina Hemmingsson



Teckningar från Härnösand av Carina Kågström

plus ”Jag bor i paradiset” Eva lämnade Sverige och startade lyxhotell på Maldiverna.

plus Turbostarta – släng ut potatisen Max 20 gram kolhydrater per dag första två veckorna.

plus Mot ljusare tider Stortest av extraljus – störst och dyrast inte alltid bäst.

Kulturdebatt
Vi tittar p� fr�n sidan JOHN PILGER om helvetet i Gaza (2007-01-21)
K�t, glad och tacksam Varför så många lyckliga horor i medierna? (2007-01-03)
Sudan-aff�ren MIKAEL NYBERG om vad som egentligen håller på att hända (2006-12-20)
Nilsson och friheten ÅSA LINDERBORG och ERIK WIJK granskar en idealist på farliga vägar (2006-12-19)
Vetenskap? Eller lukrativ religion? Svar direkt från DAN JOSEFSSON (2006-12-18)
Trist men sant Tre ekonomiprofessorer försvarar en nobelpristagare (2006-12-18)
Alla tiders � Will? MATS GELLERFELT skriver ett PS till en debatt (2006-12-15)
Hur ska Israel kunna v�nda detta? (2006-12-12)
H�r �r vi med! MAGNUS WILLIAM-OLSSON om lysande bilderböcker och läsaren som medskapare (2006-12-12)
H�r v�xer barnboken MAGNUS WILLIAM-OLSSON om dussindeckare, den vuxnes blick och en språksensualist som står ut från det jämngrå (2006-12-11)
D�rf�r ska ni strejka (2006-12-11)
Det g�r �t helvete med musik Marie Antoinette-debatten går vidare (2006-12-08)
Sanningen om f�rfattarpengarna PELLE ANDERSSON om påhopp, ”bidrag” och ersättningar (2006-12-07)
Lysande el�nden PETTER LINDGREN väljer årets bästa ungdomsböcker – och hittar hopp för framtiden (2006-12-06)
Sanningen om Kuba? PETTER LARSSON om ett land – och en bok – på gott och ont (2006-12-05)
Bokrecensioner
Nu �r vi ikapp! PETTER LINDGREN följer med Erik Beckman på skattjakt med slagborr (2007-01-15)
Det finns en avgrund under oss PIA BERGSTRÖM om satir som växer (2007-01-12)
Hej d� hiphop MIKAEL STRÖMBERG om ett döende uppror (2007-01-08)
R�dda Israel fr�n Israel Torsten Kälvemark läser Jimmy Carter (2006-12-27)
Iransk anti-hj�lte Läsvärd kulturell skvader (2006-12-27)
Punk SLUT ANN CHARLOTT ALTSTADT tar ett nostalgibad inför julen (2006-12-21)
Top gun men inte Rififi? JENS PETERSON ifrågasätter en filmtopplista (2006-12-20)
GOD JUL ANDERS PAULRUD tackar mamma – och Leif Mannerström – för maten (2006-12-20)
Musik
Obegripligt � kul (2006-12-18)
Ge Henze en chans! MIKAEL STRÖMBERG om huvudpersonen på tonsättarfestivalen: en gigant som kräver ork (2006-10-16)
Drakd�daren Lindskog (2006-09-27)
Var och en sin egen Beck (2006-09-19)
Wagner ut och in CLAES WAHLIN om dvärgars och drakars sista tid (2006-09-18)
Shakespeare som schlager (2006-09-15)
Livs levande musik f�r den snart d�da �stersj�n CLAES WAHLIN om en festival i världs-klass (2006-08-23)
Beg�rets barocka bryderi CLAES WAHLIN ser Konwitschnys Così fan tutte (2006-08-17)
Teater
Freud utsparkad BARBRO WESTLING ser P O Enquist i Köpenhamn (2006-12-08)
Linje olusta TOVE ELLEFSEN LYSANDER efterlyser sensualism, eller åtminstone lite nytänkande (2006-12-01)
Fagra f�dslov�ndor CLAES WAHLIN saknar samtiden i Lars Noréns senaste pjäser (2006-11-30)
Fiender � och v�nner? (2006-11-28)
�ngest, kort sagt (2006-11-22)
Sn�ll provokation (2006-11-21)
Tjechovexpressen (2006-11-08)
Sista m�ltiden (2006-11-07)
Konst
Som hud (2006-12-18)
�n�r kroppar brister (2006-12-13)
Vad de INTE str�k under (2006-11-30)
Bilder i v�r absoluta n�rhet (2006-11-28)
En sk�n fet sm�ll (2006-11-23)
Bilden framf�r allt (2006-11-17)
Ut i det stora bl� (2006-11-15)
Vad har hon i knytena? (2006-10-19)
Andra kulturartiklar
N�r revolutionen blev en tebjudning (2007-01-21)
Flickboken �r d�d. Leve den! (2007-01-20)
Nu st�r vi upp igen (2007-01-19)
Filosof blir skogsmulle Anders Paulrud drar ut i naturen med Henry David Thoreau (2007-01-18)
Arendt � d� och nu (2007-01-17)
Mowgli g�r p� disco CLAES WAHLIN ser Djungelboken förvandlas till dansparty på Sergels torg (2007-01-13)
� vem ska s�ga sanningen? MAJ WECHSELMANN svarar direkt (2007-01-13)
Vem ska d�ma Wallenbergs? GREGOR NOWINSKI replikerar (2007-01-13) 		Hantverksexplosion (2007-01-13)
� och vi som �lskade Carl Bildt (2007-01-13)
En spark i skrevet PIA BERGSTRÖM läser en kväljande, svidande historia om incest (2007-01-12)
� Ska du spekulera s� k�p aktier hos dem som g�r bokpapper! Chattsammandrag med Göran Hägg (2007-01-11)
�ntligen: goda nyheter (2007-01-11)
S� mobbas en l�rare Göran Hägg granskar läroböckerna (2007-01-10)
Sk�despeleri som workout CLAES WAHLIN om en lektion i amerikanskt agerande (2007-01-09)
Jan Stenmark: (2007-01-09)
Kultur

Vi tittar på från sidan John Pilger om helvetet i Gaza.
Kultur

Flickboken är död. Leve den! Älskad och smutskastad litteratur.
Kultur

När revolutionen blev en tebjudning Filmen om fi.
Kultur

Nu står vi upp igen Telefonens designhistoria.
Kultur

Filosof blir skogsmulle Anders Paulrud drar ut i naturen med Henry David Thoreau.
Kultur

Hannah Arendt – då och nu Bara vissa av hennes sidor uppmärksammas.
Kultur

Nu är vi ikapp! Petter Lindgren följer med Erik Beckman på skattjakt med slagborr.
Kultur

Hej då hiphop Mikael Strömberg läser en bok om ett döende uppror.
Kultur

Vem ska hänga Bush? Slavoj Zizek ser USA fortsätta i Saddams spår.
Kultur

Nej, ”Marie Antoinette” är inte historielös Lars Mikael Raattamaa ser en tid vinka till en annan –�debatten går vidare.
Kultur

Var det det här vi drömde om? Peter Kadhammar tillbaka i Prag, 30 år efter Charta 77.
Kultur

"Det var värre förr" Ny bok om gayhistorien.
Kultur

Årets kokbok "Den bästa på åratal"
Kultur

Årets bilderböcker
Årets barnböcker
Årets ungdomsböcker
Kultur

Pamuk och Politkovskaja i ny bok Köp debattboken TYST. Det som inte får sägas, det vi inte får veta.
TV-tablå

Sveriges bästa tv-service Aftonbladets tv-bilaga - med nätets finesser.

Ledare
Ledare och signerat varje dag från Aftonbladets ledarredaktion.
Kolumnister
Varje dag Läs Sveriges vassaste pennor.
Debatt
Följ debatterna Nya inlägg varje dag.
Kulturredaktionen
Kontakta kulturredaktionen

Tjänstgörande webbredaktör: Anna Hjalmarsson
Kultur förstasida Tipsa oss  
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Kalle Jungkvist
Redaktionschef: Sigge Ennart